sommaren innan jag skulle börja 5 klass.
Nyss fyllda 11 år träffade jag den nyinflyttade tjejen.
Vi träffades vid fotbollsplanen en dag.
Eftersom ingen av oss hade någon kompis med oss till planen satte vi oss tillsammans och tittade på pojkarna som jagade sin boll.
vi hade aldrig pratat tidigare men byn vi bodde i var allt annat än stor så jag visste mycke väl vem hon var.
Det var en stor sensation att det flyttat in nya människor, och från Umeå av alla ställen till vårt lilla inskränkta samhälle.
Så "H" var känd redan innan hon klev utanför dörren.
Vi tillhörde ålder där man blev kär i allt med snopp, och sååå dödligt kär man blev,
i ca en vecka då man hittade någon ny som man var sååååååå kär i. osv.. :0)
vem som började tilltala vem kommer jag inte ihåg men vi såg en kille springa runt på planen som var såååååååååååå söt.
När han gjorde mål fick vi höra i högtalaren var han hette och dagen efter började jakten.
Vi träffades hos mig och ringde runt till alla med samma efternamn som killen hade och som bodde på samma ställe som hans lag tillhörde.
-Hej är "s" hemma?
-oj då har vi ringt fel..
när telefonräkningen kom stod det mord i pannan på mor :0) Men det var början på en vänskap som hållit i många år
Vi pratar inte lika ofta. och jag har fått jaga min vän från stad till stad för att hålla kontakten medan jag stannat kvar på samma ställe nästan hela livet.
Men på något vis så finns ändå vårat band där.
Jag älskar att även fast vi inte haft träffats på ett år så kan hon komma och vara avslappnad nog att titta in i mitt skafferi och fråga om jag har något gott.
För sånt gör bara familj,
och hon är en del av min, har varit länge nu och kommer alltid vara.
Jag älskar att vi faktiskt kan sitta tyst bredvid varandra för att i nästa sek vara inne i en djup disskution om livet.
Och jag är så glad att fått behålla dig så många år som vän.
Jag har fått två barn och igår blev hon mor till en underbart söt liten knubbig pojke.
Och jag känner att jag längtar så innerligt att få se honom.
en del av min barndomsvän.
Många många lyckönskningar H....
Det finns dar jag saknar dig mycke....
Inlägg
5 kommentarer:
Det finns stunder där verkligen saknar sin "tredje" lilla tjej,
saknar när hon lite försynt frågar om hon får ta en macka och te,
saknar när hon sitter i soffan med uppdragna ben och "kluddar" i ett ritblock och sen får jag det färdiga alstret...
Tänk att lilla H har nu oxå blivit mamma... :-D
Längtar oxå att få se det lilla underverket :-)
Emma!
Det är underbart att ha en barndomsvän, en alldeles speciell relation.
Som du säger, vänskapsbandet finns där även om man inte träffats eller pratats vid på ett tag.
Jag har också turen att ha en sådan vän.
Och så roligt att hon har fått en lite, förstår att det kommer så nära dig!
Kram! Kristina
Åh! Hälsa H allt gott och massor med grattis!
Mor: visst är det häftigt.
Kristina: Ja vänner ska man vara rädd om för det finns inte alltför många. :0)
Elina: Det ska jag verkligen göra.
Det finns dar när jag saknar dig väldigt mycket också... Och hur det än är när vi väl träffas och är lite artiga med varandra, så finns det en plats i mitt hjärta där jag verkligen känner dig, och det kommer alltid att finnas där.
Skicka en kommentar