inte för att det direkt är någon jätte skillnad från tidigare
så är jag nöjd och glad att ha fått bort lite hår.
Resten av dagen mös jag med barnen och busade på studsmattan.
Resten av dagen mös jag med barnen och busade på studsmattan.
Välkommen hit. Jag är en smått förvirrad småbarnsmor född på mitten av 80talet. Jag är skild och har två underbara barn på heltid. Det här är vår vardag mot en ljusare tillvaro. Lämna gärna ett litet avtryck i bloggen vem du än är.
8 kommentarer:
Vad fin du blev i håret! :)
du är och blev jätte fin.
Tack tjejer :0)
Fint, du passar i kort hår. Vet du vilket datum du kommer upp ännu?
Vad härligt att mysa med barnen sådär :) *vill också* Tack för kommentaren i bloggen. För att vara brutalt ärlig, så suger min vardag just nu.
Men det har gått bra för dina barn? Idag är jag inte fit for fight någonstans, min kropp är slutkörd. Jag orkar inte. Min son är inte jobbig, han är go och omtänksam mot mig och magen. Rör aldrig utan att fråga, så han är klyftigare än de flesta vuxna som tafsar hej vilt på gravidmagen även om de vet hur allt står till med sammandragningar och smärtor. Min son och min man underlättar för mig genom att få mig att känna mig delaktig. De båda anpassar hela sin vardag till tråkiga mig - med ett leende på läpparna. Så fina och underbara
Skönt att det gått så bra för dina barn :) Och lilltjejen som tagit sina första steg innan ett års ålder, vad härligt!
47 cm är väldigt långt för en kille som är född i v33 :) Vikten brukar väl ligga på 1,8-2,2 kilo ungefär. Så det var ju bra att det låg åt det lite högre hållet.
Hej hej...tänkte droppa in med ett litet hej och även säga att din frisyr e jätte snygg...har själv haft håret så en gång i tiden... men inte längre då jag inte passar i kort hår (jag ser ut som ett klot i skallen :P ) Men det var jätte snyggt på dig :D Hoppas allt är bra med dig?
Skicka en kommentar