All heder åt mitt eget kön, Men det är vi kvinnor som skriker högst om jämställdhet.
Visst med all rätt många gånger.
Lika lön för lika arbete, det ska finnas lika många kvinnor som män på en arbetsplats.
Att vi klarar av vilket arbete som helst lika väl som en man.
Jag har valt ett mansdominerat yrke.
Svetsa är det jag vill göra.
Men jag möter motstånd, Inte av män, UTAN AV KVINNOR.
Vi som skriker högst i dessa sammanhang är dessa som kommer med kommentarer som:
"Svets?? varför satsar du inte på vården istället?"
Precis som det inte undgått någon att inom vården jobbar du röven av dig för nästan ingenting. dvs om du har turen att få ihop dina pengar på de 1-4 ställen du behöver jobba på för att få ihop dina timmar.
Men eftersom jag är kvinna passar det sig bättre att jag väljer ett vårdyrke framför svets.
Min arbetsförmedlare (kvinna) som det står om i inlägget nedan var väldigt skeptisk att jag skulle fixa detta för jag kunde ju bli "smutsig" och var tvungen att ligga på backen.
Den andra arbetsförmedlaren jag mötte (man) var helt och hållet positiv och gjorde vad han kunde för att hjälpa mig in på utbildningen utan att komma med urbota dumma påståenden.
Det kanske hade hjälpt om jag varit en storbyggd maskulin kvinna (mest troligt lesbisk i andras ögon) för att det skulle vara acceptabelt för mig att jobba på en mansdominerad arbetsplats.
För det verkar vara så vi kvinnor ser på saken.
Varför är det vi som skriker högst som har fördomarna om kvinnor på manliga arbetsplatser?
Det är i grund och botten vi som motarbetar oss själva.
Det är vi som har fördomarna mot oss själva.
Jag känner mig könsdiskriminerad av mitt eget kön.
Inlägg
10 kommentarer:
Du har så rätt !!!
Ja, jämställdhet är inte en lätt sak. Jag tror att det upplevs som hotfullt för många. Män som kvinnor. Jag tror att en viktigt anledning till varför vissa kvinnor har svårt att stå bakom de kvinnor som gör mindre könsstereotypa val är att det blir lite hotfullt för den egna identiteten. Liknande mekanism som män med homofobi, de upplever sin manlighet som hotad när någon annan visar att det finns flera sätt att vara man på.
Tråkigt är det oavsett.
Men jag kan inte heller hjälpa att tycka att detta blogginlägget inte heller blir så jämställdhetsbefrämjande. Genom att skuldbelägga kvinnor så blir jämställdheten kvinnors ansvar, inte bara att ta konsekvenserna av utan även att lösa.
Anonym: självklart blir inte detta inlägg heller jämställt inom att jag just ville få fram den poängen.
Att vi hela tiden talar om män som hinder för våran utveckling medan det i själva verket vi som sätter hinder för oss själva.
(i många fall) talar inte om alla, eller alltid.
Jag hoppas du kan läsa mellan raderna.
Kan inte annat än skriva under på det du skriver!!
Inte lätt när samhället är fullt av bakåtsträvare och föråldrade metoder. Kämpa på!, jag håller på dig:)
Hmm, såg filmen Rallybrudar med mina äldre barn i förrgår och den handlade om ungefär samma sak fast den utspelade sig på 60-talet. Tänk att vi inte kommit längre.
Nåja, här i Västerbotten finns ett företag som heter Indexator, de gör någon grej till skogsmaskiner, typiskt mansdominerat företag i en liten inlandskommun. De började för några år sedan satsa på att rekrytera kvinnor, först var många negativa men efter ett tag blev alla positiva, gubbarna som jobbade där och alla runtomkring. En väldigt positiv sak som hände var att lönerna i kommunens kvinnoyrken gick upp, eftersom de helt plötsligt blev tvungna att konkurrera med industrin om arbetskraften.
Så kämpa på. Jag tycker det är coolt med de som vågar bryta mönster.
fredrik: har sett den filmen, en riktigt må bra film :0)
Känns som om det finns något hopp iom det du skriver.
Som Cnc-operatör som oxå är ett väldigt mansdominerat yrke, så har jag stött på mycket motstånd både under utbildningen och efter att jag började jobba, men endast av kvinnor !! många av gubbarna på jobbet tycker det är jätteskojj att det börjar komma in yngre tjejer i branchen.
Jag har oxå suttit med en motsrävig kärring snällt sagt på arbetsförmedlingen som inte tyckte det var nånting för mig. Så jag förstår verkligen din irritation !
//Snuttetass
Snuttetass: visst är det som man kan gå upp i atomer. Har inte lagt så mycke tanke på att det är just kvinnor som opponerar sig förrän nu.
Jodå, jag kan läsa mellan raderna. Och jag förstår att det är en poäng du vill driva. Kanske en poäng som det finns behov av. Också.
Men. Jämställdhet är ju inte ett problem som finns för/orsakas av/löses av etc bara män eller bara kvinnor. Jag har svårt att se poängen med att säga vare sig "det är minsann männens fel" eller "vi kvinnor lägger minsann krokben för oss själva". Det är ett problem som finns i vårt samhälle och som vi behöver hjälpas åt att ta ansvar för.
Skicka en kommentar