Igår träffade vi tomten...

Julaftonsmorgon, Blir väckt av en pigg glad kille som säger GOD JUL i örat på mig.
Han försvinner in och väcker sin syster, jag masar mig upp som vanligt halvdöd och kaffesugen.
Kommer in till min lilla tjej som hållit mig vaken större delen av natten och upptäcker att hon andas som en 90årig gubbe som sprungit maraton.

Intar min frukost i väntkön till sjukvårdrådgivningen, 40 min senare får jag prata med en tant,
Ber om att få komma in så hon får andas ventonlin,
(inte första gången hon får andningsbesvär, troligen har hon fått förkylningsastma som följdsjukdom fårn Rs-viruset)
Får en tid 14,20.

Blir nästan gråtfärdig i väntrummet på akuten när kalle börjar på tv, jag hade sett fram emot att få sitta finklädd och mysa med mina små framför tv´n och se kalle och höra hur mamma börjar med maten i köket.
Men två timmar senare kommer vi därifrån med en betydligt piggare tjej och det är huvudsaken.
Med sig fick hon Bricanyl.

Hem till matlagningen som står och väntar och tomte som inväntas inom kort.
Liten kille har väntat otåligt men snällt hela dagen på tomten.
Knappt han får i sig någon mat.

Sen kommer min bror (alias tomten) Han är på väg att tomta för andra vänner men har väntat in i det sista så vi har hunnit få i oss lite mat.
Vincent kramar osäkert tomten och tackar för säcken med paket han lämnar.

Timea däremot genomskådade tomten ganska snart, flinade upp och försökte peta honom i näsan. :0)
Efter tomten gått Infann sig glada rop och skratt av barn som slet i paket,
"Rättelse" vincent var överlycklig att få öppna dubbelt så många paket eftersom Timea brydde sig föga,
varför öppna paket när man kan jaga katten med blomspruta.??


Hur som haver, det blev inte direkt som vi planerat denna jul, men vi hade varandra,
Och ser fram emot en lugnare jul utan sjukhusbesök nästa år.