På vift en kall nyårshelg.

Elisabeth och jag började prata genom en annons i Vi Föräldrar en prematur mamma söker en annan.
Vi skickade några få brev till varandra sen tog vi upp telefon kontakt och det kändes verkligen som om att denna tjej och jag känt varandra hela mitt liv.
Vi hade pratat i snart ett år och nu var det äntligen dags att få träffas live.

Dagen innan nyår var allt packat, och när nyårsmorgonen nalkades så hade jag såklart försovit mig,
Väckte junior och gjorde frukost, och plockade i ordning de sista som skulle med.
Hade packat extrakläder åt honom i handbagaget men eftersom dessa stod närmast så var de dessa som åkte på en liten speedad kille i farten.
När jag väl fått in mig och en väldigt spänd liten kille i bussen så bär det av mot Östersund.
Vi kommer inte långt innan olyckan är framme, grabben kräks och extra kläderna har han på sig
SUCK!!!
Försöker lugna honom och torka honom ren, hade tack o lov en påse i väskan där allt hamnade, men så stod vi inför nästa problem,
Vad i helskotta tar jag på grabben?
Jag själv åkte i en långärmad tunn tröja med munkjacka över, så jag påbörjade konsttricket att lirka mig ur min tröja utan att behöva strippa inför hela bussen.
Och jag måste säga att jag lyckades rätt bra :0)
För fram kom vi hela och rena.


Mötte Elisabeth på buss stationen och det kändes som att träffa en vän man inte sett på länge.
Hem till familjen för att ta itu med lite nyårsförberedelser.
Och vi fick en jätte fin kväll tillsammans.

Jag & Vince, Elisabeth & C samt A&L

Vince Lycklig på en medicinboll

Boris & Elisabeth

Jag får hålla allra sötaste C

Men inte nog med att vi hade en underbar nyårskväll med trevliga människor och god mat så hade Elisabeth fixat en överraskning åt vince.
Vi fick en privatvisning av ett snöigt zoo.
Och ögonen var som tefat på Vince när han fick se de stora Sibiriska tigrarna, lamor och alpackas och kameler.
Men höjdpunkten var när vi kom in i tropikhuset och fick se apor i alla storlekar, ormar, ödlor och krokodiler.


Men självklart var det någon liten man som tömt batteriet i kameran när vi kom fram så det blev ytterst få och dåliga bilder med telefonen.
Lyckan lös i ett litet ansikte när vi fick komma in och mata lemurerna.


Resten av tiden spenderade vi tillsammans ute och inne och tog vara på den lilla tiden vi hade att lära känna varandra live.

Promenad i -20 grader.

Vincent och Boris åkte pulka och madrass

Jag busade med "lilla" vovven Dollar

Det hans även med lite fingerfärg

Och kladdigt blev det

Vi har haft en jätte fin helg och blir det som vi tänkt oss så träffas våra familjer till sommaren igen :0)