![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxdI285TqRupP7m0sHQzDAJxTekbM0qFBpDF8JemclChAhoTXAXEnBX3Y69kuKDRaDmaCBjwm3DpCHCMxqcEloWTqNxewAtg1Cjp1ubMIt_FlyMeDgePqo5jiE403l-v-wSp5mINz9ieWF/s400/sg-070731-milko.jpg)
Kom och tänka på en episod från när vi var små.
Vi har alltid varit rätt frispråkiga i vår familj, vi har alltid kunnat prata om allt med våran mor, inget har någonsin varit tabu.
En förmiddag så sitter vi och fikar med grannarna.
Min syster (då ca 9 år) sitter och tittar fundersamt på sin ostmacka
och utbrister:
"-Mamma vad är flens ost?"
Mor tappar hakan och min mjölk sprutar ur munnen följt av ett asgarv.
Min mor försöker pedagogiskt förklara för min syster inför grannarna medan vi andra vrider oss i skratt.
Min mor avslutade samtalet genom att skämtsamt erbjuda grannfrun pålägg på sin nybredda macka.
"-Ost?" :0)
Jag älskar barn uppriktiga ärlighet och nyfikenhet.
Men lär så länge man lever sägs det.
En annan rolig episod var när vi var på stan med min granne och hennes dotter.
Min grannes dotter har en hjärnskada så även om hon var lite äldre än nio år så var hon fortfarande yngre.
Vi står inne i en porslins affär när hon utbrister:
"-MAMMA MAMMA EN ZIGENARE. TITTA MAMMA EN ZIGENARE, VARFÖR ÄR HON PÅSKKÄRRING NU FÖR?"
Mamman hyschar och ser ut att vilja sjunka genom jorden.
Det var inte en zigenare som kom in genom dörren utan en muslimsk kvinna :0)
En till historia har jag på lager och det var jag som fick skämmas för min tanklöshet denna gång.
Innan jag fick barn så var jag ibland barnvakt åt min mors väninnas dotter,
Hon föddes prematur och vägde mindre är 500g när hon kom till livet och tyvärr medförde det vissa skador men gulligare och envisare unge får man leta efter.
Vi var i lekparken och hade varit där någon timme när jag började bli less och försökte locka hem henne.
"-Kom nu , vi åker hem och bakar negerbollar.
Hon tvärstannar mitt i ett språng till gungorna och vänder sig och tittar på mig "fullifan" i blicken.
"-NEGER NEGER NEGER" skriker hon springandes runt hela lekparken.
Jag får många och åter många ogillande blickar från småbarnsföräldrarna där.
Nog visste den lilla damen att jag sa ett förbjudet ord alltid.
Jag tar tag i henne och säger högt.
"-Förlåt jag sa fel chokladbollar heter det."
"-NEGER!" får jag till svar följt av ett fnitter.
Sen tittar hon allvarligt på mig.
Tar min hand och säger.
"-okey då är vi överens" kom nu Emma nu går vi.
Plötsligen är det lilla trollet förbytt till en lillgammal liten tant :0)
Som sagt ungar är underbara om än lite pinsamma ibland.
Väntar med spänning på mina barns bravader.